Populermusik missar aldrig Popaganda

Tweet about this on TwitterShare on Facebook

PopagandaÄntligen är sista helgen i augusti kommen, Popagandahelgen i Stockholm. Alltid lika trevligt. Kvällen har stundals spenderats med skivan ”Overgrown” av James Blake – en av festivalens bästa bokningar. Som uppvärmning inför helgen kommer nedan en repris på ett inlägg från januari 2014, där skivan minst sagt hyllas. 

”Den passiva passageraren kryper ihop mot bildörrens ruta. Färden genom mörkret känns oändlig och meningslös. Möten med strålkastare är det enda som bryter av det svarta. Men James Blakes skiva instängd i täta hörlurar får tiden att stanna. I en situation där intensiv musik mättar för fort, inger Blake känslor av luftig klarsynthet. Alla små toner och ljud tas tillvara på. Det sticker till överallt i kroppen. Akupunktur. Han låter en frossa i meningslösheten.

Hela albumet är utmärkt. Men några låtar kan nämnas. Trots att Blake inte vanligtvis gör hip-hop har han gjort årets kanske bästa låt i den genren. I ”Take a fall for me” översköljs lyssnaren av RCA’s rappande mörker som berättar att kärleken mellan de två personerna är omöjlig. ”Retrograde” är däremot given som en av de bästa låtarna alla kategorier. Vilken kraft! ”To the last” får dig att tappa andan. Tappa andan! Ta plats i meningslösheten och frossa. Frossa i James Blake. Lyssna

Vi ses på Eriksdalsbadet!

Tvåtusentretton, plattor som måste nämnas

Tweet about this on TwitterShare on Facebook

På det nya året vill jag tipsa om några verk som färgade det förra. Verk som dock av tids – eller utrymmesskäl ännu inte nämnts på Populaermusik. 

james-blake-overgrown-410James Blake – Overgrown

Den passiva passageraren kryper ihop mot bildörrens ruta. Färden genom mörkret känns oändlig och meningslös. Möten med strålkastare är det enda som bryter av det svarta. Men James Blakes skiva instängd i täta hörlurar får tiden att stanna. I en situation där intensiv musik mättar för fort, inger Blake känslor av luftig klarsynthet. Alla små toner och ljud tas tillvara på. Det sticker till överallt i kroppen. Akupunktur. Han låter en frossa i meningslösheten.

Hela albumet är utmärkt. Men några låtar kan nämnas. Trots att Blake inte vanligtvis gör hip-hop har han gjort årets kanske bästa låt i den genren. I ”Take a fall for me” översköljs lyssnaren av RCA’s rappande mörker som berättar att kärleken mellan de två personerna är omöjlig. ”Retrograde” är däremot given som en av de bästa låtarna alla kategorier. Vilken kraft! ”To the last” får dig att tappa andan. Tappa andan! Ta plats i meningslösheten och frossa. Frossa i James Blake. Lyssna

 

baylake kickersBaylake kickers – Baylake kickers

Populaermusiks Jonatan Rosenberg står bakom denna tunga hip-hop-platta. Den innehåller allt från ängsliga fioler till gästinslag från Kenny, lagerkollegan på Gröna lund. Rekommenderar starkt ”Varenda sekund” och ”Himmel över Stockholm (med Kenny)”som båda doftar The Latin kings långa vägar. Sista spåret ”Mörkret faller” är verkligen mörkt, och ställer frågor som ”vad är det här för jävla liv? Jobba, supa, sova, försvinna” med ett envist trip-hoppigt beat i bakgrunden. Ett verkligen imponerande verk i stort, med ett mycket snyggt omslag. Lyssna nedan.

 

 

Britta perssonBritta Persson – If i was a band my name would be forevers

Britta Perssons skiva dök upp som ett välbehövligt uppåttjack. Inte för uppåt. Lagom. Täta melodier inspelade i hennes hemmagjorda walk in closet-studio lägger locket på det gråa, för stunden snölösa, vinterhelvetet. Stundtals indieklubb-vänligt, hela tiden varmt. ”Come transmit” och ”Meanwhile on earth” är bland de bättre. Och vilken karaktär hon är. Lyssna på Värvet och inse vilken härlig människa hon är! En av pop-Sveriges viktigaste skivor. Missa inte! Lyssna på skivan

 

Star horse lustStar Horse – Lust/Crush

Gör en ny playlist. Infoga först EP’n ”Lust”, sedan EP’n ”Crush” och du har en grymt bra skiva att lyssna på. De har tydligen hunnit med att släppa ytterligare en. Lägg till ”Devour” och du har säkert en utmärkt fullängdare till hands. Dramatisk noise är fan aldrig fel. Känn på ”Stranger” och bli knäsvag. Det här är så oslagbart vackert. LYSSNA

Angel Haze

Tweet about this on TwitterShare on Facebook

Angel Haze

You niggas you ‘bout to be bitches

You bitches about to be Casper

Okej, så en av de bästa helgerna på det svenska festivalåret närmar sig med stormsteg, och under våren och sommaren har ett stort antal artister och band av ypperlig kvalitet stämplats på den färgglada pyramid som utgör Way Out Wests affisch 2013.

James Blake, Kendrick Lamar, Autre Ne Veut, och nu senast: Public Enemy. Scrollar man ned längs line-up:en på hemsidan kan man också glädjas över de många otroligt bra kvinnliga artister som kommer att spendera helgen i Göteborg: Grimes, El Perro Del Mar, The Knife, Taken By Trees, Cat Power, Julia Holter… Det är som att arrangörerna överträffat sig själva i sin förmåga att boka de där allra mest saftiga akterna, som jag så allra helst mest gärna vill se. Men, likt Azealia Banks, kommer jag inte att närvara på årets Way Out West. Jobbet kallar, och jag som alla andra som vill men inte kan vara där, får hoppas att SMHI:s prognos stämmer, och att vädret blir jäkligt nedrigt. “Fan, vad de måste lida där i leran framför The Knife just nu.”

Skämt åsido, så vill jag belysa ett namn som står i lite tråkigt medelstor storlek, ungefär i mitten av affischen: Angel Haze. Jag har alldeles nyligen börjat lyssna på, och falla för, denna intressanta rappare. Redan efter att ha hört bara ett par låtar insåg jag att det här, det är inget som finns i överflöd. Haze har förmågan att komponera sköna danshits, likt tidigare nämnda Banks, som New York och Werkin Girls (se video nedan) – men även låtar som släpper in lyssnaren i känsligare rum, som i smärtsamma Cleaning Out My Closet, vilken behandlar de många våldtäkter hon utsattes för som barn. Hon går rakt på sak i sina låtar, och förmedlar, utan att egentligen behöva sjunga det, att hon inte tar någon skit. Hon använder sig måhända av samma skrytsamma jargong som redan förmedlas på många andra håll inom hiphopen, men hon ger ett tillräckligt moget intryck för att installera respekt hos sin lyssnare redan innan boasten yttras, och med den råa rap-talang hon dessutom besitter, blir hon en av de artister jag sörjer allra mest över att missa i helgen.

Retrograde

Tweet about this on TwitterShare on Facebook

Videor som denna får mig att hopplöst smälla av, sjunka genom jorden, kura ihop med knän mot hakan, fälla en tår, rysa, lägga handflatan mot pannan, sluta leva, börja leva, sänka blicken.

Dansken Martin de Thurah har gjort James Blakes senaste video: Retrograde.