En liten text om Skwee

Tweet about this on TwitterShare on Facebook

skweeeNär man pratar om stadsdelen Flogsta tänker nog de flesta Uppsala-infödingar på gråa höghus, studentkorridorer och unisona ångestvrål från balkongerna.

Vad många inte vet är dock att den är internationellt känd som en central punkt för den minimalistiska electro-genren Skweee. Genren uppkom under mitten av 00-talet i Sverige och Finland, mer specifikt i Uppsala med skivbolaget Flogsta Danshall och Åbo med skivbolaget Harmönia, av ett gäng musikproducenter som hade ett stort intresse för gamla analoga synthesizers.

Daniel Savio, även känd under sitt alias Kool DJ Dust och som medlem i electro-gruppen Hundarna Från Söder, kan räknas som en av genrens pionjärer och mer namnkunniga företrädare. Det ska ha varit han som under en ölfylld finsk-svensk barkväll myntade begreppet Skweee, som ett uttryck för att genren ämnar ”klämma ur” (”squeeze out”) de mest intressanta ljuden ur gamla klassiska syntar och trummaskiner.

Skweee är i många avseenden en våt dröm för retroromantiker inte bara på grund av vurmandet för blip-bloppiga syntljud, utan också för att nästan samtliga skivsläpp görs på klassisk, hederlig 7’’-vinyl i begränsad upplaga. Med det sagt är det orättvist att stirra sig blind på det retrospektiva i genren och se det som en kulturyttring som endast intresserar sig för att blicka bakåt och romantisera en förgången tid. Vad genren står för är snarare att plocka godbitarna från electrons begynnelse och med ungefär samma medel som då skapa någonting helt unikt för framtiden. Att man väljer att utnyttja 7’’-formatet istället för att göra 12’’- maxisinglar är också det en tydlig manifestation för ett unikt tankesätt.

Under förra året utkom två 7’’ på Flogsta Danshall, däribland finska Perttu Häkkinen alias Randy Barracudas ”This is the Barracuda Speaking”. Har man en nidbild av Finland som ett osvängigt land med en stor passion för opera-metal och inhemsk tango, bör man definitivt få sig en tankeställare när man hör Randy Barracuda. Här står funken i fokus och ett sväng av guds nåde produceras av den smittsamma lo-fi basen och de delikata lead-syntarna. Titelspåret visar också med all önskvärd tydlighet vad som är en av Skweee-genrens stora förtjänster: det överskrider sällan 110 bpm. Det tillåts att gå långsamt för att främhäva detaljerna, som den mästerliga basgången med lika delar Afrika Bambataa & the Sonic Force som Bootsy Collins.

B-sidan ”10 Rock” är också den riktigt härlig i sin hip-hopiga minimalism och beskrivs av Randy Barracuda själv som ”Finsk-ugrisk G-Funk”. Det märkligaste är väl att beskrivningen känns helt rimlig trots sin uppenbara tramsighet. Den numera klassiska samplingen av den höga orientaliska syntslingan i Ohio Players ”Funky Worm” som utnyttjades av bland andra N.W.A. och Snoop Doggy Dogg under början av 90-talet har nämligen definitivt inspirerat Perttu Häkkinen till denna galna Skweee-tolkning av G-Funk eran.

”This is the Barracuda Speaking” 7’’ är en perfekt homage till electrons begynnelse och hip-hopens guldålder utan att det någonsin blir riktigt pastisch-artat eller skitnödigt.

Skweee-plattor gör du bäst i att köpa från internetshoppen SKW-ICA.

Lyssna på Flogsta dancehall-artister på Sound cloud.

 

Kommentera